Frågor och svar om lönerörelsen

Idag onsdagen den 21 juni drar avtalsrörelsen igång på den centrala nivån inom staten där Polisförbundet förhandlar tillsammans med andra fackförbund. Här besvarar förhandlingschef Niklas Simson några av de vanligaste frågorna om lönerörelsen som sådan.

Vad gör Polisförbundet för att höja polisernas löner?
– Den centrala avtalsrörelsen som nu drar igång är ett av flera spår som Polisförbundet jobbar i samtidigt. Löneförhandlingarna med Polismyndigheten och Säkerhetspolisen drar igång efter att förhandlingarna på central nivå är klara. Där pågår nu förberedelser och utvärdering av den föregående revisionen. Parallellt med detta arbetar vi tillsammans med Polismyndigheten för att skapa ett system för önskade lönebilder för olika funktioner. Och sist men inte minst arbetar vi med att påverka våra politiker på riksnivå. För att åstadkomma ett lönelyft för poliser behövs mer pengar från politiskt håll.

Hur troligt är det att det blir strejk i höst?
– Det är mindre troligt nu än förra året, eftersom vi fick igenom en viktig förändring i höstas med ökat regionalt inflytande över lönesättningen.

Vad säger ni till dem som menar att Polisförbundet saknar kampvilja om det inte blir strejk?
– Strejk är inget självändamål utan ett vapen att ta till om vi inte får gehör för de frågor vi driver. För att det ska vara någon vits att strejka måste vi ha något att tjäna på det.

Vad säger ni till dem som menar att den löneutveckling som varit ändå inte är så mycket att hurra för att de hellre ser uteblivna avtal för att få visa sitt missnöje?
– När man som enskild polis får en löneutveckling i revisionen som inte motsvarar förväntningarna kan det av naturliga skäl upplevas som att den enda lösningen vore en kraftfull åtgärd som exempelvis en strejk. Men man kan också vända på det och fråga hur stor sannolikheten är att en strejk skulle generera högre polislöner? Den ofrånkomliga verkligheten är att det bara finns ett sätt att höja polislönerna och det är att se till att det kommer in mer pengar i systemet. Både i form av tillskott från politiskt håll och genom att vid varje förhandlingstillfälle se till att få ut så mycket som möjligt. Att höja polislönerna är inte gjort på en dag och inte vid ett tillfälle.

Hur lång blir nästa avtalsperiod?
– I grunden förhandlar vi om ett ettårigt avtal men det är inte uteslutet att det kan bli längre beroende på resultatet.

Vilka resultat är det som kan avgöra avtalsperiodens längd, är det lönefrågan?
– Nej, för lönefrågan är det mer avgörande hur mycket pengar som avsätts i regeringens budget. Därför har Polisförbundet ett starkt fokus på att jobba mot politikerna nu. Förhandlingarna om polislönerna drar igång efter att det centrala avtalet är klart med Arbetsgivarverket. Vårt yrkande inför förhandlingarna med Arbetsgivarverket omfattar mer än bara lönefrågan, exempelvis restiden som idag inte räknas som arbetstid, vilket vi vill ändra på.

Nyhetsarkiv

Länkar

Senaste nyheter